Snälla ni, låt mig drömma iallafall.
Jag har alltid varit nog med mig själv att sätta mål som jag och min häst ska uppnå, som ett ekipage. Mål som kanske är över vår kunskap och kapacitet men jag är en person som drömmer högre än vad jag ska egentligen. Men det är det som fått mig att kämpa i med- och motvind.
När jag skrev ett inlägg om just mina mål och kvala nationellt och rida medelsvår med Eco fick jag många reaktioner, både bra och lite mindre bra. Men som jag är så skakar jag bara av mig det och kör på som vanligt och strävar efter dem målen.
Med Ronja i början sa jag att jag skulle kvala medelsvår hoppning, det blev ju inte riktigt så. Då hörde jag ingenting, ingen sa något utan jag fick fortsätta drömma. Ju mer jag lärde känna Ronja ju mer förstod jag att det kommer vi aldrig göra som ekipage. Senare blev det försöka starta någon LA om vi kände oss färdiga LB, även detta mål blev inte av, utan det blev en start i LB.
Samma sak kanske händer med Eco, vi kanske inte kvalar medelsvår B utan bara kommer till medelsvår C. Jag tror dock Eco kommer kvala medelsvår B. Det kanske inte blir nästa år, det kanske blir om fem år. Det gör inte mig något, för denna dröm tänker jag inte ge upp. Det kan jag lova er.
Sedan med att vi letar häst och mitt absoluta drömmål är att försöka kvala junior-SM nästa år, det är min dröm. För mig går inte jorden under om vi inte lyckas. Känner vi att vi klarar dessa moment kan jag lova att vi försöker, men jag har inte krav att vi ska göra det. Vi ska göra ett riktigt försök om vi känner oss redo.
Min kloka morfar har alltid sagt att vill man något riktigt mycket, då kan du också göra det. Kjell Enhager sa också är du redo att rida OS, så kommer du klara att rida OS. Det är inte svårare än så.
Trackback