Tiden kommer ikapp en

Det var en tid sedan jag loggade in här, jag har tänkt mycket på det här, när bloggen var min vardag, jag berättade nästan allt för er, alla mina försök, misstag, misslyckande men även alla framgångar. De dagar jag var lycklig, ett tag döljde jag mitt riktiga jag. För att jag var rädd att visa vem jag var, nu i efterhand så är jag ganska glad att jag valde att berätta, det har gjort att jag haft det lite enklare, mest mentalt. Men det var inte det jag skulle prata med er om idag, även om det är en stor del av mitt liv. 
 
Sist jag skrev här, hade jag flyttat ner till Skåne och stormtrivdes på Tullstorp. Det har jag gjort hela tiden men i vissa saker i livet är inte värt att offra. I detta fall min hälsa återigen. Jag älskade att jobba i den omgivningen, med dessa hästar och alla andra som jag fik jobba med, Emma, Cissi, Karro, Ida-Linn och såklart Catharina och Jan som gav mig möjligheten. Jag saknar allt där nere och det var underbart. Jag är hur som helst hemma igen och varit ett tag nu, jag ska satsa på mig själv och lägga på fokus jag tycker är kul. 
 
Jag har återgått till vården där jag jobbat tidgare och känner till, jag jobbar idag på Eneberg äldreboende och trivs väldigt bra. Tanken är till hösten att söka till Hippologen mot hästutbildning om allt går som det ska, man vet ju som sagt inte vad som väntar. 
 
 
Jag tror att det här var ett bra beslur för både dig och mig, även om det gjorde ont i hjärtat att lämna. 


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

Mail

Hemsida:

Kommentar:

Trackback