Att lyssna på kroppens signaler.

Har ni någon gång bara kört på? Har ni någon gång bara kört på, kroppen har gett dig signaler men du ignorerade dem för att det du håller på är viktigare. Det har jag gjort och det är ett helvete efteråt.
 
Så många gånger jag körde på, skolan var viktig, hästarna måste jag ta hand om, kompisar måste jag umgås med, bloggen skulle uppdateras, ja allt skulle göras men tiden fanns bara inte. Jag behövde typ 14 dagar på en vecka och 48 timmar på ett dygn för att hinna allt. Jag började med att börja tidigt, försökte sitta till häst kl 7 på morgonen och jobba sent ibland till kl 23. Däremellan skulle jag hinna äta också. Tillslut orkade jag inte, man orkar inte hålla ett sådant tempo hur länge som helst. Tillslut var det inte kul att gå till skolan eller att vara i stallet och rida. Jag hittade inte glädjen i det, det är ju därför jag håller på, för att jag tycker det är kul och det ger mig energi. 
 
 
Jag bestämde mig för en sak när jag insåg detta. Jag måste hitta tillbaka til personen jag var. Den tjejen som såg glädje i hästarna och hade ett fungerade liv. Jag valde att ta hjälp med mina hästar, hästarna fick en lugn period och mortionerades några gånger i veckan med hjälp av någon  som joggade dem, longering och tömkörning. Detta visades bli ett vinnande koncept, då dem gjort en spikrak utveckling. Jag fick chansen att se hästarna från marken, hur dem fungerar, hur dem rör sig och så vidare. När jag väl satte mig upp på hästryggen igen visste jag hur jag skulle gå till väga och energin var tillbaka. Att jag får längta till hästryggen var något som hjälpte. Att sitta och titta på hur fina mina hästar och välja att jag inte ska sitta upp än, det blir lätt så att man sitter och tittar på hästarna att man sätter sig upp direkt eller redan nästa dag. Jag tvingade mig själv att låta det ta tid. Och det var nyckeln att komma tillbaka!
 
 
Detta kanske blev världens flummigaste inlägg. Men det jag vill säga till er där ute är att när kroppen ger dig signaler, strunta inte i dem, minsta lilla så är det dags att varva ner för att inte det ska bli värre. Lyssna på kroppen, du ska leva med den hela livet. Var stolt över er! För efter denna resa kan ni ge er fan på att jag är stolt över mig själv!
 
 


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

Mail

Hemsida:

Kommentar:

Trackback