Att följa sin magkänsla
Jag har tränat för olika tränare, jag har ridit flera olika hästar, jag har haft hästar under längre perioder, jag har hittat mig själv men det absolut viktigaste, jag har lärt mig att följa min magkänsla.
Hon är en av alla hästar jag ridit, vi har snart haft henne i vår ägo i fyra år, jag säger nog det att hon är en av dem svåraste hästar jag valt, samtidigt har hon varit den häst som är mest personlig och förstår mig utifrån och in. När jag mår dåligt känner hon det.
Eco är som sagt en svår häst, med henne kan du aldrig förvänta dig någonting, du måste förstå henne, du måste prata med henne, du måste ösa med beröm över henne men samtidigt vara väldigt tydlig och konsekvent. Det är inte lätt men man lär sig. Jag har under en ganska lång period letat efter en väg som är rätt, jag vill inte ge mig med denna häst. Hon betyder för mycket. Varje gång jag provar ett nytt sätt leder det till samma sak, att jag måste följa min magkänsla. Det leder oss till den väg vi tog från början.
Det är ofta jag känt att det är menningslöst, det är inte värt tiden. Om det ligger hos mig eller hos henne kan ingen svara på. Det har varit förkrossande men vi kämpar på ändå, det finns många gånger jag velat sluta men inte med henne, jag vet inte vad det är som får mig att fortsätta. Jag har fått höra så extremt mycket negativt som gjort allt värre. Det är få som hyllar denna häst som jag gör.
I slutändan hur som helst är det alltid magkänslan som lett mig rätt, nu pratar vi främst om ridning, att få göra på mitt sätt samt det som jag känner funkar är så mycket bättre än att lyssna på alla andra. Jag har personer som förstått hur jag tänker, hur jag vill rida och det är så jag vill ha det. Dessa människor är guldvärda, det är även dem människor som sett dem kvalitéer hon har. Och dem vet hur man får fram dem.
Denna häst är det lilla extra och det är därför jag tycker om henne lite extra.
Trackback